Hållbarhet i supply chain-planering och strategi

Traditionellt har planering av supply chain fokuserat på kostnadseffektivitet och servicenivåer. Hållbarhet innebär dock en ny kritisk dimension som innebär att planerarna måste bedöma produkternas och processernas miljöpåverkan. Med hållbarhetsmålen i centrum måste företagen närma sig planeringen med ett tankesätt som kombinerar ansvar och lönsamhet.

Planerarna måste se över etablerade strategier, till exempel servicenivåavtal (SLA) och produktflöden, för att anpassa dem till hållbarhetsmålen. Att integrera hållbarhet innebär att använda utsläppsdata i realtid, vilket gör det möjligt för planerare att balansera minskade utsläpp med lönsamhet och operativ prestanda. Denna förändring kräver ett proaktivt förhållningssätt, där planeringen är reaktiv för nya utmaningar och prediktiv för att driva långsiktiga förbättringar.

Nya regelverk, som CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och kraven på spårning av Scope 3-utsläpp, understryker behovet av transparens och ansvarstagande i hela supply chain. Företagen måste också anpassa sig till ramverk som EU:s Green Deal och Science-Based Targets Initiative (SBTi) för att uppfylla regionala och globala förväntningar på hållbarhet.

Benjamin Obling, COO, PERITO IBP och partner på Roima Intelligence, förklarar:

”Affärsutbildningen lärde oss att maximera vinsten. Nu måste vi integrera hållbarhetsmått i simuleringar och optimera för bästa resultat till lägsta möjliga kostnad. Genom att kombinera hållbarhetsaspekter med ekonomiska resultat kan företag skapa robusta, framtidssäkrade strategier.”

Exakta och detaljerade utsläppsdata utgör grunden för utvärdering av hållbarhetsåtgärder. Planerare av supply chain måste samla in Scope 1-, 2- och 3-utsläppsdata för att få en fullständig bild av miljöpåverkan. Att samla in dessa data kan vara en utmaning, men det är avgörande för att skapa ansvarsskyldighet och fatta datadrivna beslut.

Viktiga steg för datainsamling:

1. Använd ERP-system: Börja med att identifiera utsläppsdata som lagras i ERP-system (Enterprise Resource Planning) för en baslinjeanalys.
2. Utöka datakällorna: Använd IoT-enheter, externa databaser och leverantörsdata för att få en heltäckande utsläppsprofil.
3. Automatiserad datainsamling: Använd AI-verktyg och blockkedjeteknik för att minimera mänskliga fel och säkerställa transparens.
4. Standardisera metoder: Anta GHG-protokollets standarder för att säkerställa att data är konsekventa och jämförbara.
5. Inkludera digitala tvillingar: Simulera scenarier för att förutse miljöpåverkan av olika operativa strategier och bygga mer hållbara planer.

”För att kunna operationalisera hållbarhetsmålen behöver vi transparens och detaljerade insikter. Målet är att minska utsläppen där de påverkar oss minst – och till och med där vi kan dra nytta av dem”, säger Obling.

Verktyg för scenarioplanering, som PERITO IBP, kan integrera dessa data för att effektivt modellera avvägningar för hållbarhet och anpassa målen mellan olika team.

Överflödet av data innebär utmaningar i den dagliga verksamheten. Planerarna måste skapa standardbeslut för supply chain som är anpassade till hållbarhetsmålen för att effektivisera processerna. För att fatta hållbarhetsdrivna beslut krävs konsekvens, övervakning och flexibilitet att anpassa strategierna vid behov.

Praktiska exempel:

• Välj sjöfrakt framför flygfrakt som standardtransportmetod.
• Öka fyllnadsgraden i containrarna för att optimera transporteffektiviteten, även om det tillfälligt påverkar rörelsekapitalet.
• Samla beställningar för att minimera antalet transporter och minska utsläppen.
• Prioritera leverantörer och partners som delar hållbarhetsmål och praxis.

Ett växande fokus på cirkulära supply chains betonar återanvändning, återvinning och avfallsminskning. Företag kan anta modeller som prioriterar slutna kretslopp, vilket gör att produkter och material kan vara i omlopp längre och minska miljöpåverkan.

Med realtidsövervakning genom verktyg som PERITO IBP kan planerare spåra utsläpp, kostnader och servicenivåer samtidigt. Planerarna måste också definiera undantag för hållbarhetsmålen – till exempel att använda flygfrakt för att förhindra lageravbrott – och se till att dessa beslut överensstämmer med företagets hållbarhetspolicy.

”Vi måste balansera minskade utsläpp med lönsamhet och servicenivåer. Detta kräver iterativa tester, utvärderingar och förfining av processer över tid.” understryker Obling.

Hållbarhet kräver kontinuerlig uppföljning och förbättring. Det är inte en engångsinsats utan en långsiktig resa mot bättre praxis.

Åtgärder för utvärdering:

1. Mät på detaljerad nivå: Spåra utsläppen per produkt, transportsätt och leverantör.
2. Sätt upp baslinjemål: Använd initiala data för att fastställa realistiska riktmärken.
3. Spåra framsteg med hjälp av verktyg: Övervaka prestanda med hjälp av integrerade planeringssystem som PERITO IBP.
4. Analysera avvikelser: Utvärdera varför målen inte uppnåddes – till exempel ledde ökade försäljningsvolymer till högre totala utsläpp trots lägre utsläpp per enhet.
5. Integrera feedback-loopar: Kontinuerligt förfina strategierna baserat på resultat och synpunkter från intressenter.

”Vi måste utvärdera om vi missade målen på grund av oförutsedda händelser eller överambitiösa mål”, säger Obling.

Genom att jämföra kostnaderna för olika initiativ med de uppnådda utsläppen kan planerarna identifiera de mest effektiva strategierna och kontinuerligt förfina dem. Resultatgenomgångar skapar också möjligheter att dela med sig av framgångar och lärdomar mellan olika team.

Även om hållbarhet ökar komplexiteten har planerare inom supply chain redan verktyg som kan anpassas. Scenarioplanering, lagerhantering, logistikoptimering, kontroll av rörelsekapital och dataanalys kan alla integrera hållbarhetsmått.

• Modellering av scenarier: Verktyg som PERITO IBP simulerar avvägningar i hållbarhetsfrågor och möjliggör datadrivna beslut.
• Lager- och logistikoptimering: Effektivisering av transport- och lagerprocesser minskar utsläppen och förbättrar effektiviteten.
• AI och lösningar för maskinseende: Automatisera kvalitetskontrollen för att minimera avfall och förutse underhållsbehov.
• Dashboards i realtid: Ger insyn i utsläppsdata, vilket underlättar beslutsfattande och omedelbar respons på avvikelser.

Genom att använda dessa verktyg kan företag göra hållbarhetsproblem till möjligheter för innovation och konkurrensfördelar.

Att integrera hållbarhet i planeringen av försörjningskedjan är inte längre valfritt – det är avgörande för att företag ska kunna förbli konkurrenskraftiga i en miljömedveten värld. Planerarna måste ta till sig denna förändring och balansera minskade utsläpp med lönsamhet och servicenivåer.

Hållbarhet innebär nya strategiska dimensioner som kräver flexibilitet och en vilja att göra avvägningar. Företag som framgångsrikt integrerar hållbarhet i sin verksamhet minskar miljöpåverkan samtidigt som de förbättrar effektiviteten, motståndskraften och marknadspositioneringen.

• CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive): Ett regelverk som kräver att företag redovisar sin miljömässiga och sociala påverkan.
• https://finance.ec.europa.eu/capital-markets-union-and-financial-markets/company-reporting-and-auditing/company-reporting/corporate-sustainability-reporting_en
• Scope 1, 2, 3 utsläpp: Kategorier av utsläpp som definieras av GHG-protokollet:
• Scope 1: Direkta utsläpp från ägda eller kontrollerade källor.
• Scope 2: Indirekta utsläpp från inköpt energi.
• Scope 3: Indirekta utsläpp från värdekedjan, inklusive leverantörer och kunder.
• EU:s gröna giv: En uppsättning politiska initiativ som syftar till att göra EU klimatneutralt senast 2050.
• https://commission.europa.eu/strategy-and-policy/priorities-2019-2024/european-green-deal_en
• SBTi (Science-Based Targets Initiative): Detta initiativ ger företag ett ramverk för att sätta upp mål för minskning av växthusgaser som är i enlighet med klimatvetenskapen.
• Cirkulär supply chain: En hållbar modell som fokuserar på återanvändning, återvinning och minimering av avfall för att skapa slutna kretslopp.
• Slutna kretslopp: System som är utformade för att hålla material och produkter i cirkulation genom återvinning och återanvändning, vilket minskar miljöpåverkan.
• ERP (Enterprise Resource Planning): System som hanterar affärsverksamheten, inklusive data om leveranskedjan.
• IoT (Internet of Things): Enheter som är anslutna via internet och som samlar in och överför data i realtid.
• GHG-protokoll: Ett globalt erkänt ramverk för att mäta och hantera utsläpp av växthusgaser.
• Scenarioplanering: Modellering av olika strategier för att utvärdera deras inverkan på hållbarhetsmålen.
• Blockkedjeteknik: Ett säkert sätt att registrera data som säkerställer transparens och spårbarhet.
• Digitala tvillingar: Virtuella modeller av fysiska system som används för scenarioplanering och prestandaoptimering.